Det är lätt att döma

Att unga människor och i synnerlighet unga kvinnor lider av mycket prestatationsångest är ingen nyhet och själv var jag en av dom, förutom på en punkt egentligen. Jag var inte smal och därmed heller inte snygg.

I övrigt så:

Jag hade väldigt bra betyg

Jag hade många vänner och stor umgängeskrets

Jag hade en stabil pojkvän

Jag hade flyttat hemifrån

Jag hade ett extra jobb vilket resulterade i mer pengar att röra sig med

Mer pengar resulterade i:

Fina kläder

Dyra intressen som ansågs ”coola”

Bättre elektroniksaker

Trots allt detta så kunde jag inte riktigt vara lycklig för jag hade en sak som många andra inte hade:

44 KILO EXTRA!!!

Dessa kilon gjorde mig mindre värd i andras ögon, både klasskamraters, lärares! och arbetsgivare. Och hur det egentligen är accepterat att det får vara så förstår jag inte, att man pga sitt utseende blir behandlad på ett annat sätt, det är kränkning. Men den typen av kränkning är svår att bevisa och jobbig att berätta om.

Inte gick jag fram till mina klasskamrater och frågade varför dom inte ville vara med mig på rasterna, varför jag inte ingick i det ”coola” gänget, eller ifrågasatte när dom viskade om att ”jag inte var värd den där märkeströjan för den var för fin för mig och passade inte min kropp”.

Jag gjorde inte det då men idag så skulle jag göra det tusen gånger om, och det är inte för att jag är 44 kilo fattigare utan det är för att jag idag ser skillnad på rätt och fel. Något som många aldrig lär sig…

Annonser